Formativ bedömning: 12 snabba sätt att kolla förståelsen på varje lektion

Du har precis förklarat något nytt, tittar ut över klassen och frågar: ”Några frågor?” Tystnad. Några nickar. Du går vidare, och två dagar senare visar läxan att halva klassen aldrig förstod.

Problemet är inte klassen. ”Några frågor?” säger bara att ingen ville prata först. För att veta vad barnen faktiskt har förstått behöver varje barn ge ett svar som du kan se. Det är vad formativ bedömning är till för, och det behöver inte ta mer än en minut eller två.

Den här guiden förklarar vad formativ bedömning är, varför det fungerar och 12 snabba metoder som du kan använda redan i morgon, med ålder, tidsåtgång och vad varje metod säger dig. De flesta kräver inget annat än papper.

Vad är formativ bedömning?

Formativ bedömning är varje avstämning av lärandet som sker under undervisningen och som påverkar vad du gör härnäst. Om svaren får dig att förklara igen, dela in barnen på nytt eller gå vidare snabbare var den formativ. Om resultatet bara förs in i en resultatlista var den det inte.

Samma fråga kan vara både och. Ett quiz med fem frågor i början av en lektion är formativt om du använder det för att bestämma var du ska börja, och summativt om det bara ger ett resultat.

Varför det fungerar att kolla förståelsen

Tre forskningsområden pekar åt samma håll.

• Black och Wiliams forskningsöversikt. I Inside the Black Box (1998) gick Paul Black och Dylan Wiliam igenom forskning om undervisning i klassrummet. Deras slutsats var att en bättre formativ bedömning höjer resultaten, med några av de största vinsterna för elever med svagare resultat. Deras arbete är den främsta anledningen till att formativ bedömning blev standard i många skolsystem.
• Återkoppling är något av det mest lönsamma en skola kan satsa på. Education Endowment Foundations Teaching and Learning Toolkit bedömer att återkoppling har stor effekt till mycket låg kostnad, i genomsnitt ungefär sex månaders extra utveckling och något mer (runt sju månader) för elever i låg- och mellanstadiet. Du kan bara ge användbar återkoppling när du vet vad varje barn har förstått.
• Effektiva lärare stämmer av oftare. Barak Rosenshines Principles of Instruction (2012) sammanfattar studier av de mest framgångsrika lärarna. De kollade förståelsen ofta, lät alla elever svara i stället för några få frivilliga och siktade på att eleverna skulle lyckas med runt 80 % under övningen: tillräckligt högt för att visa att barnen lär sig, tillräckligt lågt för att arbetet ska förbli utmanande.

12 snabba sätt att kolla förståelsen

Metoderna nedan är ungefär ordnade från den snabbaste till den mest detaljerade. Åldrarna är en riktlinje: många fungerar med yngre barn om du använder bilder eller färger i stället för ord.

1. Gångjärnsfrågor

En gångjärnsfråga är en enda flervalsfråga som du ställer vid den punkt i lektionen där du måste bestämma om ni ska gå vidare. Varje felaktigt alternativ bygger på en vanlig missuppfattning. Därför visar svaret som barnet väljer hur det tänker, inte bara att det har fel.

• Ålder: från 6 år
• Tid: 1–2 minuter
• Tips: Skriv frågan i förväg. Bra gångjärnsfrågor är svåra att hitta på i stunden.

2. Svarskort (A, B, C, D)

Varje barn har ett kort eller en uppsättning kort med A, B, C och D (eller fyra färger) och visar sitt val samtidigt som alla andra. Du ser hela klassen på en gång, och ingen kan härma eftersom alla svarar samtidigt.

• Ålder: från 4 år (använd färger eller bilder för barn som ännu inte kan läsa)
• Tid: 30 sekunder per fråga
• Tips: Be barnen hålla korten tätt intill bröstet och visa dem på din signal, så att de bestämmer sig för sitt eget svar först.

3. Miniwhiteboards

Barnen skriver eller ritar ett svar och håller upp tavlan. Till skillnad från kort visar whiteboards uträkningar, stavning och teckningar, så de passar för öppna frågor: ”Skriv ett tal mellan 0,3 och 0,4” eller ”Rita en triangel med en rät vinkel”.

• Ålder: från 5 år
• Tid: 1–3 minuter
• Tips: Leta efter mönster, inte enskilda fel. Om sex tavlor visar samma misstag vet du vad du ska undervisa om härnäst.

4. Tummen upp, åt sidan eller ner

Barnen visar hur säkra de känner sig. Det går snabbt, men det mäter säkerhet, inte förståelse: särskilt små barn är ofta säkra på sin sak och har ändå fel. Använd det tillsammans med en riktig fråga, inte i stället för en.

• Ålder: från 4 år
• Tid: 10 sekunder

5. Trafikljuskort eller trafikljusmuggar

Varje barn har ett grönt, ett gult och ett rött kort eller en mugg i varje färg på bänken och visar den färg som stämmer med hur det går: grönt för ”Jag kan det”, gult för ”Jag är osäker”, rött för ”Jag har kört fast”. Under det självständiga arbetet ser du vem som behöver hjälp utan att någon behöver räcka upp handen.

• Ålder: från 5 år
• Tid: Pågår i bakgrunden
• Tips: Börja med de röda och be sedan en grön hjälpa en gul.

6. Exit tickets (utgångsbiljetter)

I slutet av lektionen svarar varje barn på en eller två frågor på en papperslapp eller en post-it-lapp innan det går. Sortera lapparna i tre högar (kan, delvis, inte än), så har du dina grupper till början av nästa lektion.

• Ålder: från 7 år (yngre barn kan rita eller ringa in en bild)
• Tid: 3–5 minuter
• Tips: En väl vald fråga slår tre stressade.

7. EPA: enskilt, par, alla

Ställ en fråga, ge alla tyst betänketid, låt paren jämföra sina svar och be sedan några par att berätta. Att lyssna på paren medan du går runt säger dig mycket mer än de två eller tre svar du hör i slutet.

• Ålder: från 5 år
• Tid: 3–5 minuter

8. Ingen handuppräckning, med betänketid

Ställ frågan, vänta tre till fem sekunder och välj sedan vem som ska svara. Eftersom vem som helst kan få frågan måste alla tänka. Kombinera det med en vänlig reservutväg (”Fråga en kompis, så kommer jag tillbaka till dig”) så att det aldrig känns som en fälla.

• Ålder: från 5 år
• Tid: Några sekunder
• Tips: Använd glasspinnar med namn eller en slumpgenerator så att barnen ser att det går rättvist till.

9. Visa med fingrarna

För ett snabbt val mellan upp till fem alternativ håller barnen upp ett till fem fingrar mot bröstet. Det kräver inget material alls, vilket gör det perfekt i förskolan, på idrotten och vid utomhuslektioner.

• Ålder: från 3 år
• Tid: 10–30 sekunder

10. Fyra hörn

Märk rummets hörn med A, B, C och D (eller med bilder), ställ en fråga och låt barnen gå till det hörn som motsvarar deras svar. Varje grupp förklarar sedan sitt val. Rörelsen hjälper yngre barn att hålla fokus, och grupperna blir samtidigt diskussionsgrupper.

• Ålder: från 4 år
• Tid: 3–5 minuter

11. Förklara för en kompis

Ett barn förklarar en ny idé eller metod för en kompis med egna ord, sedan byter de. När man förklarar syns luckorna snabbt, både för barnet som pratar och för dig som lyssnar.

• Ålder: från 6 år
• Tid: 2–4 minuter

12. Lektionsstart med återhämtningsfrågor

Börja lektionen med tre till fem korta frågor om det ni arbetade med förra lektionen, förra veckan och förra månaden. Det visar vad som har fastnat, och själva ansträngningen att minnas stärker minnet (den så kallade testeffekten). Gör det utan press: inga poäng, bara svar som ni går igenom tillsammans.

• Ålder: från 6 år
• Tid: 5 minuter

Översikt

Stäm av med varje elev utan att eleverna behöver egna enheter

De snabbaste metoderna ovan (kort, fingrar, whiteboards) har en gemensam svaghet: du ser svaren en kort stund, och sedan är de borta. I en klass med 25 elever är det svårt att komma ihåg vem som valde vilket alternativ, och omöjligt att jämföra med förra veckan.

Kamerabaserade svarskort löser det. Varje barn håller upp ett utskrivet kort med ett markörmönster, och hur barnet vänder kortet (vilken kant som är uppåt) visar svaret. Läraren riktar en telefon eller surfplatta mot klassen, och alla svar registreras och räknas på några sekunder. Barnen behöver inga enheter, inga inloggningar och ingen skärmtid, vilket är viktigt i förskolan och på lågstadiet.

Så fungerar kortskanningen i SmartEduTrack. Eftersom varje svar sparas under barnets namn blir den snabba avstämningen som tog två minuter också en del av barnets dokumentation, helt utan rättning.

Gör svaren till nästa steg

Att samla in svar är den enkla delen. Värdet ligger i vad du gör de närmaste fem minuterna. En enkel tumregel, baserad på Rosenshines 80 % rätt:

• Ungefär 80 % rätt eller mer: gå vidare. Ge de få som hade det svårt en kort förklaring eller en kort uppgift medan de andra fortsätter.
• Mellan ungefär hälften och 80 % rätt: förklara på ett annat sätt (ett nytt exempel, en bild eller en modell) och ställ sedan en ny gångjärnsfråga för att stämma av igen.
• Under ungefär hälften rätt: stanna upp och undervisa om. Problemet ligger oftast i förklaringen eller i ett tidigare steg som saknas, inte hos barnen.

Titta inte bara på hur många som svarade rätt utan också på vilket felsvar som var vanligast. Om de flesta misstagen pekar på samma missuppfattning, ta upp just den med hela klassen.

Under en termin blir de här snabba avstämningarna tillsammans en detaljerad bild av varje barn. Vår guide om att följa barns lärande och utveckling förklarar hur du gör den bilden till användbar dokumentation och bra samtal med föräldrar.

Vanliga misstag att undvika

• Att fråga ”Några frågor?” eller ”Har alla förstått?” De barn som inte hänger med är de som är minst benägna att säga det.
• Att bara höra dem som räcker upp handen. De barn som räcker upp handen är oftast de som redan kan.
• Att betygsätta avstämningarna. Så fort en formativ avstämning räknas in i ett betyg börjar barnen gissa vad du vill höra i stället för att visa vad de tänker.
• Att samla in information som du aldrig använder. Om du inte tänker ändra något utifrån svaret kan du hoppa över frågan och spara tiden.
• För lätta frågor. Om alla alltid svarar rätt säger frågan dig ingenting. Sikta på frågor som en del barn kommer att svara fel på.

Börja i liten skala

Du behöver inte alla 12 metoderna. Välj en snabb metod (svarskort eller fingrar) och en metod för slutet av lektionen (exit tickets), använd dem varje dag i två veckor och lägg märke till hur din planering förändras. Vill du gå vidare kan du läsa varför ett responssystem för elever är värt att använda och hur du kommer igång inför din första lektion.

Källor

• Black, P. och Wiliam, D. (1998). Inside the Black Box: Raising Standards Through Classroom Assessment. Phi Delta Kappan, 80(2), 139–148.
• Education Endowment Foundation. Feedback, Teaching and Learning Toolkit.
• Rosenshine, B. (2012). Principles of Instruction: Research-Based Strategies That All Teachers Should Know. American Educator, 36(1).
• Roediger, H. L. och Karpicke, J. D. (2006). Test-Enhanced Learning: Taking Memory Tests Improves Long-Term Retention. Psychological Science, 17(3).
• Wiliam, D. (2011). Embedded Formative Assessment. Solution Tree Press.